När jag köpte en stickad kanin av en gammal kvinna på hörnet, hade jag ingen aning om hur det skulle störa min svärmor Eloises planer. Den lilla handlingen satte igång en kedja av händelser som avslöjade hemligheter som Eloise hade begravt.
Livet hade varit tufft sedan min man dog, vilket lämnade mig med att jonglera ett krävande jobb och ta hand om min femåring, Maisie. Eloise hade flyttat in för att “hjälpa till”, men det kändes mer som kritik.
En morgon, när vi skyndade oss till förskolan, fick Maisie syn på en stickad kanin vid Ednas stånd. Den gamla kvinnan gav den till henne som en gåva. I ett impulsivt ögonblick bjöd jag in Edna att stanna hos oss, i behov av hjälp och dragen till hennes vänlighet. Det beslutet skapade snart en klyfta mellan Eloise och Maisie, som avgudade Edna.
Spänningarna steg. Eloise försökte återfå kontrollen genom att stämma mig för huset, och saker tog en vändning när socialtjänsten kom efter att en anmälan gjorts.
Eloises inblandning var tydlig, men vad jag inte hade förväntat mig var avslöjandet att Edna var min biologiska mamma. Hon hade tvingats ge upp mig och hade sett på mig på avstånd i många år.
Med Edna vid min sida kämpade vi tillbaka. Vi flyttade till hennes stuga, fann fred och vann så småningom rättsprocessen mot Eloise. Det var ett nytt kapitel för Maisie, Edna och mig, där det förflutna inte längre hemsökte oss.
